Har du någonsin gråtit så att du fått ont i huvudet? Det har i alla fall inte jag gjort förut. Har aldrig gråtit som jag gjort nu, aldrig brakat loss så totalt. Inte på detta sättet iaf.
Nu kanske man kan tro att jag förlorat allt jag äger och har och dessutom fått aids, men så är inte fallet. Jag har sett Titanic. "men herreguuuud!!" kanske många tänker nu, men ja det är OMG som fan. Visst, har sett den innan. En gång. För kanske 10 år sedan. Då var jag 7-8 år och fattade inte mer än att dom dog och jag blev livrädd för skepp under en ganska lång period. Denna gången är andra gången jag ser den. Nu fattar jag ju allt. Och herregud, det gick inte att hålla sig sansad.
Klart att man man blivit tårögd och rosig om kinderna när man sett film, men inte så att man sitter och skakar, inte kan prata i normal ton och tårarna vrider sig ut ur ögonen som en disktrasa. Nu har jag ont i huvudet och funderar på om jag, som sagt, någonsin gråtit på detta sätt. Det kanske jag har, men absolut inte till en film. Detta hade jag verkligen inte räknat med.
När jag såg Titanic första gången, fick jag hela rummet att lixom gunga när jag skulle lägga mig. Som om jag låg i en hytt på en båt, och jag trodde såklart att den skulle sjunka. Jag var rädd.
Undrar vad som händer om jag försöker sova nu.
Tja, man kan reagera underligt på böcker, filmer osv.. Det beror ju helt på hur de berör en.
SvaraRaderaDu kanske reagerade som du gjorde pga minnen från när du såg den när du var liten. Eller av någon annan anledning.
Hursomhelst, hoppas du fick lite god sömn iallafall.